tisdag 9 mars 2010

Stenen.

Alla de här tårarna

har bildat en airbag mellan det som
brukade vara du och jag.

Mellanrummet hänger
som en sladdrig kondom
längs våra kinder.

Vet du hur det ser ut
på såna som oss?

Vi som även utan ord
brukade kunna tala om allt.

Vattnet som urholkar stenen.

Vilka turister, kärlekspar,
flanörer

kommer att plocka upp oss
och ta med oss hem?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar