Det finns ingenting kvar att säga,
inga ord finns kvar.
Du vet inte vem du är längre,
inte vem du var.
Vart du reste ifrån,
var någonstans du kom fram.
Känner inte din spegelbild,
minns inte längre ditt namn.
Mäniskor nickar och hejjar,
alla verkar dom känna dig.
Fast rösterna låter som ja
så viskar blickarna nej.
Det finns ingenting kvar att säga,
inga ord finns kvar.
Bara ett eko, ett mantra:
"Jag/älskar/Dig!"
onsdag 29 juli 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar