Resa

Jag blundar försöker minnas hur det kändes när du strök baksidan av din hand nedför min kind.
Det är ingen som ser mig nu. Ingen som kan höra mig eller se mina fantasier. Ett mikrokosmos i vardagen.

-Gillar du inte att resa? Margareta lutar sig över den slitna bänken. Hennes blåkläder stramar över extrakilona. Doften försvinner sakta ifrån mig. Värmen i kinden ersätts av den kalla oktobervinden blandad med cigarettrök. -Va? Näe...jag har det bra här. Svarar jag.