Reskamrat.

När du har gått.

Jag samlar upp dina
långa silverhårstrån,
ett och ett.

Jag undrar om du lät
dom falla med avsikt.

Du sov helt stilla.

Du är min reskamrat,
jag reser med dig.

Till ett bättre ställe.

Tyst.

Men nu är jag tillbaka.

Du har gått.
För den här gången.

Känns så ovant,
så ovärdigt
att få komma hem.